byter place, för denna blogg är så tråkig! http://www.nattstad.se/annicaelisabethfroom

Snart så kommer denna ljuvliga klänning hänga vackert i min garderob, och om inte allt för länge kommer jag bära den på en av mina lyckligare dagar - studenten!

Ikväll blev det bestäm att mina fina ifrån Strängnäs kommer hit den 16 Mars. Då blir det ju hur perfekt som helst för då får ju dom träffa mina fina här uppe, och vice versa! Ååååh glad Annica!!! Naturkunskap däremot, det gör mig inte speciellt glad...

Jag vill flyga. Jag vill sträcka på mina vingar och ge mig ut. Jag vill uppleva nya saker, få nya erfarenheter, växa, se mig omkring, träffa nya människor, göra roliga saker, leva livet. Så må den här terminen snart ta slut för jag börjar bli trött på denna monotona vardag.

Kollade nyss färdigt på filmen trassel, och jag måste säga att jag är totalt lost, förlorad och nerkärad i den. Så himla fin, söt, gullig, rolig och ja allt det där ni vet. Bästa filmen på väldigt, väldigt länge. Idag har jag och Kajsa KouBlajja varit på hockey (helt sant!!!) och det var faktiskt väldigt roligt, trots att Järvsö inte spelade så bra, de förlorade med 10-3. Men jag bryr mig inte särskilt mycket, det var i alla fall härlig stämning där inne. Nu känner jag hur förkylningen allt mer kommer krypandes. Det var ju trots allt ett halvår sen som jag var förkyld och det är extremt ovanligt för att vara jag. Dom som känner mig vet att jag brukade i alla fall vara förkyld en gång i månaden, så det är väl verkligen dags nu då. Även fast jag känner att jag har klarat mig bra utan den.. Nåja, imorgon kommer Kajsa hit igen och gör mig sällskap över natten eftersom att jag annars skulle vara ensam hemma. Vi ska mysa och ha kul på just det sättet som hon och jag är så fantastiskt bra på. Nu är det dags för mig att sova. Godnatt!

Holy macaroni, två inlägg på en dag?! Is something going on? Idag har jag vaknat upp hos en fin vän, ätit rostmackor, gått i snön, frysit, ätit kladdkaka och chokladboll (torsdagsfika är bäst!), gjort klart äckel geografin (nu får det bära eller brista!!), fått skjuts hem och nu sitter jag i min ziperall och försöker mig på filosofin. Förvånansvärt bra torsdag!

Godmorgon!

Min käre vän Linnea tjatar på mig om att jag borde blogga. "Men jag har ju ingenting att skriva om??" säger jag då. Då är hennes argument att det är visst roligt att läsa, även om man bara skriver onödiga inlägg om jag inte vet vad jag ska skriva och om vad jag har ätit till frukost etc. Så visst, din vilja är min lag!

Idag har jag inget särskilt att skriva om..Just nu sitter jag och äter havregrynsgröt och sedan ska jag bege mig till skolan. Efter skolan ska jag ha pluggkväll hemma hos Sofie (notera: pluggkväll!!!! inte sitta och mysaochdrickateochprataskithelanatten -kväll!!!)

Så, nöjd nu Linnea????

Vilket avslut på 2011!

Bara för att jag har tråkigt och inte har uppdaterat och så vidare så tänker jag göra en wannabe cissi och linnea och göra en lista över hur mitt 2011 har sett ut. Here we go!

När julmusiken dånar i högtalarna, när det fnns nyupphälld glögg framför mig och snön faller som ett vitt tjock täcke utanför fönstret, då känns helt plötsligt körkortsplugget som en baggis!

När rummet är nystädat, när man har tänt doftljus som doftar som ros, när adventstjärnorna i rummet är tända för första gången för i år samtidigt som man lyssnar på mysmusik, och tänker på att imorgon ska man ha fredagsmys med två fina, då känns allt helt plötsligt tusen gånger lättare.

Nu tänkte jag att jag skulle berätta en sak om mig, en sak som bara gror inom mig och som behöver få utlopp. Inte många vet det här om mig, bara min familj och en av mina närmaste vänner, men nu känner jag att jag inte orkar hålla det inne längre.

Jag vet att jag framställs som tjejen som inte tar någon skit, som hon som är självsäker och står med båda fötterna stadigt på jorden. Men allt det där är inte riktigt sant, och nu tänker jag förklara för er att jag också är en människa som tampas med motgångar.

Det utlösande var väl egentligen för ett år sedan när jag fick min blodsjukdom. På grund av den har jag utvecklat en ångest som bara har trappats upp. Så fort jag får ett blåmärke så växer det en stor klump i magen, om jag får ett utslag på armen så får jag svettningar och blir nervös i hela kroppen. Rädslan för att få en allvarlig sjukdom. Detta är något som blivit oerhört jobbigt för mig och ligger i mina baktankar hela tiden. Den där gnagande ångesten har nu spridit sig och jag oroar mig för i stort sett allt. Skolan tar kål på mig och jag är rädd för att misslyckas, men istället för att fortsätta kämpa så ger jag upp. Jag jämför mig hela tiden med andra, fast jag vet att det är så himla dumt! Jag känner mig ofta helt utmattad och orkeslös och vet inte riktigt vad jag ska ta mig till.

Men nu har jag insett att jag måste försöka ta mig ur det här träsket, innan jag bara sjunker ännu längre ner! Och jag vet mina vänner, att med lite hjälp kommer jag fixa det här galant!